Veckobrev från Källan

I veckobrev 2 får du lära dig mer om diagnoser. Eftersom så hög andel av Källans elever uppfyller kriterier för en NPF-diagnos arbetar vi ständigt för att göra hela verksamheten NPF-anpassad både gällande fysisk miljö och bemötande för att spara energi till kunskapsinhämtning och socialt samspel. Här får du våra bästa råd!

Veckobrev 2. Diagnoser - primära och sekundära

Diagnos

Begreppet diagnos kan väcka mycket tankar och känslor. En diagnos är dock helt enkelt ett sätt för sjukvården att sammanfatta ett tillstånd, med följande rekommendationer på hur det ska behandlas. En diagnos är en färskvara, även om vissa diagnoser kan vara långvariga, medfödda och till och med livslånga. Vem får ställa diagnos? - Socialstyrelsen

Exempel på en diagnos kan vara att man drabbats av en förkylning. Man säger då att man uppfyller diagnoskriterier för en förkylning, med exempelvis symptomen snuva, ont i halsen och hosta. Efter att ha uteslutit andra orsaker till symptomen kan rekommendationen bli att behandla förkylningen med vila och vätska.

I skolan utreder man inga andra diagnoser än intellektuell funktionsvariation (IF). Under en utredning kring IF-diagnos arbetar man tillfälligt, under hälso- och sjukvårdslagen, vilket gör att det då blir krav på att ställa eventuell diagnos om eleven uppfyller kriterier för detta.

Utredning för eventuellt mottagande i anpassad grundskola - Inblicken (uddevalla.se)

Psykologutredning i skolan Underlag till Socialstyrelsen

Primära och sekundära diagnoser

Man skiljer på primära och sekundära diagnoser. En primär diagnos kan även kallas huvudsaklig diagnos. Sekundära, kan vara diagnoser som uppstått till följd av-, eller en obehandlad huvudsaklig diagnos.

Exempel: En primär diagnos skulle exempelvis kunna vara depression och på grund av den anspänning som följer av att man inte orkar gå till skolan, får man kanske huvudvärk, vilket i detta fall skulle bli en sekundär diagnos.

Medfödda diagnoser

I kommande veckobrev kommer inledningsvis mer information om primära diagnoser som till exempel ADHD, samt autismspektrum. Dessa är förutom att de räknas som primära-, medfödda diagnoser. De brukar i sjukvårdssammanhang ofta benämnas som NPF, vilket är en förkortning för neuropsykiatriska funktionsvariationer eller ESSENSE, vilka båda är vanliga paraplybegrepp för neuropsykiatriska funktionsvariationer/diagnoser. Ofta kan man ha drag av, eller uppfylla fler än en NPF-diagnos.

Då många av eleverna på Källan uppfyller kriterier för NPF, är begreppen bra att känna till i mötet med exempelvis representanter från sjukvård eller elevhälsa.

Det krävs en omfattande utredning för att ställa en NPF-diagnos. Neuropsykiatrisk utredning - 1177 NPF-diagnoser utreds oftast via Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), eller Barnavårdscentralen (BVC) för yngre barn.

Statistik

“Man räknar med att 5-7 procent av alla barn och 3 procent av de vuxna har adhd, och att 1-2 procent av befolkningen har autism.” Nu kommer nationella riktlinjer för adhd och autism - Socialstyrelsen

Att det skiljer sig mellan barn och vuxna förklaras av hjärnans mognad, omgivningsfaktorer och att många genom åren utvecklar strategier att hantera de utmaningar som följer av sin funktionsvariation.

Cirka 70 % av Källans elever har fått en neuropsykiatrisk diagnos ställd inom hälso-, och sjukvården när vi tittar på statistik för de senaste tre åren. Många har också pågående insatser, från exempelvis socialtjänst, BUP eller habiliteringen.

NPF/ESSENCE, som ingår i så kallade medfödda primära diagnoser:

• ADHD - Utmaningar med uppmärksamhetssvårigheter/-Hyperaktivitetet-Impulsivitet. Tidigare uppdelat i ADD/ADHD där man nu preciserar vilken variant.
• Autismspektrum - Utmaningar socialt, kommunikativt, liksom med föreställningsförmågan. Tidigare uppdelat i den lindrigare varianten Aspergers syndrom och den mer grava varianten autism.
• Tourettes syndrom - Kombination av motoriska (kropp) och vokala (ljud) tics som funnits i kombination under mer än ett år
• Dyslexi - Läs-, och skrivsvårigheter

När märks symptom på diagnos?

NPF-diagnoser brukar märkas i 12-års åldern. Detta beror på en kombination av pubertet, liksom ökade sociala och pedagogiska krav. Är symptomen av medelsvår eller svår grad brukar de dock märkas tidigare. För att få en neuropsykiatrisk/medfödd diagnos ställd, skall det finnas tidiga tecken oavsett svårighetsgrad.

När ställa diagnos?

För att över huvud taget en diagnos skall vara aktuell att ställa, skall det finnas någon form av påverkan, eller lidande i vardagen som gör att det blir utmanande för individen. Man skall också kunna hitta denna påverkan/lidande i två olika miljöer, såsom hem och skola.

Nämnas bör dock att man kan vara högfungerande utåt sett, men att individen kan ha ett inre lidande. Det är viktigt att även uppmärksamma dessa individer för att man kan behöva anpassa miljön ändå, för att spara energi och få ett så gott liv som möjligt.

Man kan också behöva få en diagnos ställd, för att få en bättre förståelse för hur det kommer sig att man fungerar som man gör och stöter på utmaningar som man upplever att andra i samma ålder inte har. Då kan information om diagnosen göra att man får fler redskap att hantera sin diagnos. Detta genom den forskning och information som finns på just den/de diagnos/er man själv uppfyller, även om alla har sin helt egna variant, då vi alla är formade både av arv och miljö. Vissa tycker inte om diagnoser eller blir arga på exempelvis “den där jäkla ADHD´n” och då blir det familjen och sjukvårdens uppgift att hjälpa individen att hantera dessa känslor.

I Sverige ställer vi vid alla besök inom vården en diagnos med påföljande diagnoskod enligt klassifikationen DSM Faktablad: DSM, Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders (folkhalsomyndigheten.se)

Samt ICD Internationell klassifikation av sjukdomar (ICD-11) - Socialstyrelsen, men i vissa länder gör man det inte, eller med hjälp av andra klassifikationssystem. Det finns inget rätt eller fel i detta, utan bara olika sätt att beskriva och hantera funktionsvariationer.

Världshälsoorganisationen (WHO) har till exempel ett klassifikationssystem som heter ICF, vilket är en beskrivning av en persons funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa utifrån en biopsykosocial modell, där man bryter ner alla funktioner i detalj och kodar dessa, för att det först är i mötet med omgivningen en person upplever/möter specifika funktionshinder. Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, ICF - Socialstyrelsen

Man kan exempelvis vara rullstolsburen, men att omgivningen är såpass väl anpassad att man inte upplever det funktionshindrande på samma sätt, som där miljön inte är lika väl anpassad. Samma förhållningssätt kan man ha till psykiatriska funktionsvariationer såsom ADHD eller autism, då ju mer välanpassad omgivningen är, desto mindre funktionshinder upplever man av sin funktionsvariation. Även en person som inte har en konstaterad funktionsvariation mår gott i en välanpassad omgivning som frigör energi till rätt saker.