Vi har skapat en mall i två delar, där sidan 1 görs med alla elever för att få till ett bra samtal kring vad som ger och tar energi i skolan och om hur eleven vill bli bemött. Detta är ett viktigt samtal för att förebygga att svåra och farliga situationer ska uppstå.
Om det ändå är så att det ibland uppstår farliga beteenden används sida 2 i mallen. Sida 2 används alltså bara för vissa elever. När vi tar fram en plan för hur vi tillsammans med eleven kan hantera situationer som är jobbiga för eleven och som kan innebära situationer som är farliga för eleven själv, andra elever och personal är målet alltid att göra eleven delaktig i hur vi kan hantera situationerna på ett bättre sätt tillsammans.

Bemötandeplan

1. Vi börjar med att prata med eleven om gröna aktiviteter för att identifiera det eleven blir lugn av och tycker om att göra. På så sätt blir det lättare att undvika stress, affektpåslag och oro.
2. Utforska sedan vilka situationer som eleven tycker är jobbiga och energikrävande.
3. Prata sedan om hur vi vuxna kan se att eleven mår bra och är lugn och hur den vill bli bemött i sådana situationer
4. Fortsätt sedan med hur vi kan se att eleven börjar gå upp i stress, oro eller irritation och kom överens om vad de vuxna kan göra för att avleda och hjälpa till. Utgå från listan med ”gröna aktiviteter” ni gjorde i början av samtalet.
5. Gör likadant för när eleven tappat kontrollen och när den blivit lugn igen. Tänk på att eleven kan ha en upplevelse av att ha tappat kontrollen även om den inte är utåtagerande. Eleven kanske blir sluten eller passiv men känner av ett ”kaos” på insidan.

Handlingsplan vid risk för farliga situationer

En del elever har ännu inte utvecklat bra strategier för att hantera starka affekter utan den strategi de har, riskerar att bli farliga för dem själva eller omgivningen. Detta är ett symtom på att situationen är övermäktig och inget som eleven väljer att göra. Fokusera därför först och främst inte på den farliga situationen utan utgå ifrån elevens tankar om vad som är svårt i situationen och vad eleven själv kan göra för att de jobbiga situationerna inte ska uppstå. Utgå från Bemötandeplanen och prata om hur vi tillsammans kan hjälpas åt för att färre farliga situationer sak uppstå och för att både elev, vårdnadshavare och personal ska veta hur dessa situationer ska hanteras om de uppstår.

1. Utgå från de olika de delarna i Bemötandeplanen och skriv upp några strategier eleven kan göra och vad de vuxna kan göra, för varje del. Ta återigen hjälp av listan på ”gröna aktiviteter” som kan användas som avledning.
2. När eleven har tappat kontrollen har den inte tillgång till sina strategier så där kommer man bara överens om vad de vuxna ska göra men det är mycket viktigt att eleven är delaktig och får komma med synpunkter och sedan är införstådd med vad de vuxna kommer att göra. Skriv gärna de olika åtgärderna som en trappa med ökad intensitet. ”Först kommer vi att göra så här, räcker inte det gör vi så här”.

Målet är att förebygga så att farliga situationer inte uppstår och att vi tillsammans kan bryta eskalerande affekter utan att eleven ska behöva tappa kontrollen men om det ändå skulle inträffa är det viktigt att vi har tydliggjort vad vi gör i dessa specifika situationer för att hjälpa eleven på bästa sätt om de uppstår.

.

Att tydliggöra mål är en viktig del i arbetet med att stärka skolanknytning och elevidentitet. När vi på Källan pratar med eleverna utifrån Källans skolanknytningskartläggning ingår det frågor om vad de har för mål i framtiden och för den närmaste terminen. Det finns också utrymme för att utvärdera tidigare mål och för att tillsammans formulera vilket stöd eleven behöver för att nå sina mål.

För att ytterligare förtydliga och visualisera kan målen skrivas in i en måltavla. Vissa elever tycker om att ha sin måltavla uppsatt vid sin plats, som en påminnelse både till dem själva och till pedagogerna. Målen måste vara valda av eleven själv och inte en lista på vad vi vuxna tycker att eleven borde sikta mot men självklart stöttar vi dem i att skriva rimliga och relevanta mål.

Syftet är att eleven skall vara delaktig i att fundera över och formulera sina egna mål och att vi tillsammans med eleven genomför aktiviteter och stöttar eleven mot elevens mål.

Målen kan både vara specifika mot ett ämne eller situation och mer övergripande men ska främja och syfta mot elevens sociala och kunskapsmässiga utveckling. Vi brukar försöka tänka på följande:

• Max 3 mål
• Skilj på mål och aktivitet
• Eleven skall se målen
• Prata om aktiviteterna/stöttningen eleven behöver för att arbeta mot sina mål

Exempelvis:

Mål: Bli bättre på att läsa

Aktivitet: Lästräning hemma och i på svenskalektionern

Mål: Bli bättre på att hantera min ilska

Aktivitet: Plan B-samtal med min mentor

Mål: Fixa betyg i matte

Aktivitet: Johan ger mig länkar så att jag kan kolla på genomgångar på Youtube innan lektionen.

.

En social berättelse är en beskrivning av vad som kommer att hända i en viss situation. Syftet är att göra det lättare för eleven att förstå och hantera situationer. Det kan användas för att tydliggöra rutiner och hur man ska agera i olika vardagssituationer eller som förberedelse för en aktivitet som bryter av mot det vanliga2, till exempel en utflykt. Det är viktigt att den sociala berättelsen är formulerad kort och koncist på ett språk som eleverna förstår och för de allra flesta är det bra om det finns visuellt stöd i form av bilder eller symboler. Helst ska en social berättelse vara skriven i jag-form och svara på frågorna vad, hur och varför. Den ska vara skriven utifrån det önskade beteendet och det ska inte stå vad man inte ska göra.